Stort L betyder tjockt l.
abbarn abborre
agga eda, bakström
aLmytche rallarros
annara skidor
anvara iaktta
anörja skidspår
bæra bosse skräp
bærkspadan
bakarstuun
bakfylla bakrus
bakstæmmen aktern på båt
balla pungen
ballgomsn
ballhot svårt och plågsamt sjukdomstillstånd, lätt avklarat av hjälpsam och sällskaplig person.
ballkorne testikel
bera till starta
bickaL syssla med (negativt)
bitværjen skottkärra
bjärkvidj vidja
björn björnbindsle
björnstutn
bLæsk blinka
bLajjok’n sorts siklöja
bLaka yxtälja stockar
bLeka stämpla skog
bLister vissla
bListerpunga näbbskor
bLåhænschn
bLåkLea
bLåknut
bLåmjölka separerad mjölk
bLåning blåmärke
bLäkt vifta
bock’n framstötting
bonnångern ågren
bosshakan båtshake
bosshommaLn en sorts humla
bra gångfot snabb
brannbera vildhallon
brano bra hærsben högljudd
brano ganska
bron
brämsn broms, insekt
brännvine
byssa gevär
båna barnen
bånbåna barnbarn
bånong litet barn
bånpilla
bånut pregnant
båra håLa borra hål
båtsuda reling
böre börja
börtingen laxöring
bös glad
C
D
dæsse dass
ditta dit
dittna ditåt
divaL diskutera
dobb dyka
dobben ankare
dorje barr på och från barrträd
dorsk klen, sjuk
drepa döda
drygt se sysselsätta sig
drygt bort tin få tiden att gå
dummes tokas
dyngut smutsig
dära
dögålle färdig att dö
döver eka, genljuda
E
eck ångra
egennytti argsint
etrut arg
F
fakta fart
fara dike
fargånges
fargångsstuun stuga för dom äldre
fegel’n varsel
fejen glad
fel fila
fela fil
femjävli fena, fenomenal, särdeles duktig
femmenräfsa räfsa som man famnar hö med, vid hässjning
femværvslöja
fjæsk dumbom
fjæskes dumma sig
fjæskfoLen dumheter
fjuster galning
flætvættuskon näbbskor
fLytte flottning
fLåra nätsticka
forasche djurfoder
framstæmmen fören på båt
fuhuse fähus
fuLtik löptik
fyrværvslöja småsik
fäjen glad, bös
fäLen fotspår
fäLes färdas
förbLånämä pingstvänssvordom
förel fjäril
G
Gætt vara tvungen
gammpojk ogift karl
gammstint ogift kvinna
geta bakstötting
gLofton Flöte i ändarna på fisknät
gLyn glo (i smyg)
gLyster glimma
gnepas kivas
gnetja gnissla
gnupes nypas
gnus nysa
gres gles
gromLut oklart (vätska)
gråbb grop
gudeli religiös
gufrukti religiös
gulle
gunsti välvillig, kåt
gunåde halv svordom
gvoksik lavskrika
gålle färdig
gångsår skavsår i grenen
gårskutte skjuten i magen
göra opp fiskn rensa fisk
hærva räfsa
hærvty räfskam
haLen djävulen
haLvtjävLing tonåring
haLvvuxing tonåring
haLvyllebLusn skogsarbetarklädplagg
hamLut ovig
handena han, den där
harsn halsen
harta hälften
helpytte helvetet
hev glad, bös, fäjen
hir pirra (i magen)
hittna hit
hip etter an andas in, djupt
hoaligen huvva
hommaLn humla
hondena hon, den där
hores hångla
horut kåt
hucker huttra
hull snål, gnidig, försiktig
hurves rysa, skaka, darra
huttsjarn glin, småfisk
huvvuvill yr
hyt hojta, ropa
hyt skaffa ropa att nu är det mat, måltid
håbænne årrep
håL i magan förstoppning
håLabåra
häLdasklea finkläder
häschestörn hässjestör
högfäLut högfärdig
i fylla berusad
ikorn ekorre
illjancher busa
ilunn missundsam
in id (fisk)
infött med fötterna vinklade inåt
is int ovillig
jaLm jama
jegåLstrå grässtrå
jerut arbetsam, snål
jitta idas
joLa jord
jungel'n (åsk)blixt
jun antal personer
justra ljuster
jut
jå andas
jäckaL kindtand
jäLa åkerteg
jäLak arg
jämarn pingstvänssvordom
järmes jämra sig
jäsiken pingstvänssvordom
jästbLanna mäsk
jästninga bjudmat
jättingn geting
jörehåle dypöl
jörjut dyig
kæratokut kvinnligt beteende
kærut kavat
kærv karva
kæst opp kräkas, spy
kæstbyt byta jämnt
kættfaan
kætthunn tax
kaffedærrn
kammarn
kangero spindel
kLea kläder
kLeschlærven kläder
kLimpmjölka maträtt
kLingerrise ris på myrar
kLobb lakan klubba lake
kLobb frysa under (skidor, medar)
kLobb kastrera
kLobba töväder
klommer klumpig person
kLomrut stöppaLfött
kLyva kvinnligt könsorgan
knäppskorvn snytbagge
knärt knäppa, knaka
knöksch litet berg
knös krysta
kockburn kockrum i timmerkoja
kodyngrusa koskit
koen korna
kokreka
konetchena
korovn
kreka husdjur
krimn influensa
krimmermyssa
kringLen trugor på skidstavar
kråbåse
kråkbera
kröjmut gnällig
kuller rulla, ramla
kuselit kusligt
kut i byn rall
kut å illjanshera
kut å rej
kut å tokes
kvammen kvamna, storkna
krimen förkylning, snuva
kvedu väderspänd
kvinnut kavat
kärile kärlet
lætroken latmask
lagnen fisknät
lakan lake
langen lägga ut nät
lave tillsammans
lægrænn kitslig
læppersk lapska (språket)
ledelit tråkigt, pinsamt
lekes ve pilla onanera
likavis villrådig, okunnig
likrage nät på lien vid myrslåtter
liks ändå
lingbera lingon
liorve lieorv
liorvknapana
ludden filtskor
lynge lingonris
lytch ögla
lytchknut rosettknut
lytt varmt
låg lega
lämmen träningsverk
lärarinn träd med två stammar
lög ljuga
löns int
lös i magan diarré
M
mabo kaffesurrogat
mæsslit smakligt om mat
magerskiro ovanligt mager människa
mandeln mandelpotatis
meta mäta
mig pinka
missun messmör
minuter rast (i arbetet)
mjukkakun mjukt bröd
montaschlærven dambinda
mor i kanten på myrar
mosk tugga hårt bröd irriterande hårt
myttje mycket
mårka mo
måsamyr myr där man tog mossa
måsan strö under korna, mossa
måsarivarn
mått ha gulle höll på att gå
märebena
möL ihäL döda
mönn ro bakåt
nælta lite grann
næschelit smakligt om mat
næssenär någotsånär
nederteln
nesakusa snorkråka
nevertæska sänke av näver med sten i på nederteln på fiskenät
njuranöge njure
noLeth norrut
nypären
Nå nu ska he bera till
nättjen satan
nöt ro eller dra not
odryckt
ogagneli värdelös
ohågan agan
oLickLit väldigt
olustelit
omatfrisk peti i maten
omenikring vimsig
onæschelit osmakligt om mat
ong barn
opplegun upplega
oruvLi ta stor plats
opp upp
paltn palt
pervænn åkersork
pilla penis
pinnfisn leksak, konisk träpinne som låter när man får den att snurra i luften
pissmyra
pitcheln stång med träklump, att skrämma fisk med vid notdragning
pjått en liten smula
pojkrackar
portn utrymme mellan fähus och hölada
propsn massaved
pustn blåsbälg
pyttis helvetet
på ile arg
på vise pregnant
pärongräfte potatisgräv
pärt takspån
pönt ne svina ned
ragaL ragla
raL vila
ræll vandra
rættåt lämplig
rævaL skrävla
rakkaL
ræppaL
rassan arg
renn åka skidor
rennskita diarré
renntjeppa skidstavar
riskæsa rishög
rompa svans
ron vrå, hörn
rosenpären sorts tidig rödaktig potatis
rugu sårskorpa
ryp ripa
råfåLe arslet
röj tjäderhöna
rökstutn rökstuga
rön rönn
rönspette räfspinne
sannsticka för att vässa liar
schlæpphänt släpphänt
schlakte slakt
schLasut slarvig
schLeka glappa
schLeka slicka
schLipen läpparna
schlirknivn slidkniv
schLå ihäL döda
schLåta bort
schLäntut halkigt
schLög händig
schvang hungrig
schvargeldakk smörgås, matbit
schvargelet äta
schvere svära
schvettes svettas
schwim å svimma
schå titta
schäft skafta
se fælit
se oLicklit
sesspären sättpotatis
sisselskitn
självesten djävulen
skærpbrö hårt bröd
skærv ljuga
skakkerhänt darrhänt
skakkrut skakig
skarun skare
skeka neta
skir skata
skobb klia, skrapa
skorven insekter
skoschlærven trasor i stället för strumpor
skrævLut stenigt
skryppt odrygt
skrätj skrake
skrömta skrymt
skrövaL ne
skrövLut skrynkligt
skull ha gulle
skull ha gutte
skur leka
skutte skjutit
skvitter duggregna
skväL gråta
skåbb se klia sig
skåbb skrapa, klia
skåre
sLasut oordentlig
sLäntut halt, slirigt
slög händig
smeder mindre
snickra snick
snipp å dra iväg
snågg snatta
snåttermyr
snåttren hjortron
snällsnodd snabb, kvick
snör kasta
som rättest fågelvägen
soppen svamp
spærr se
spærrn småfåglar
spiddetjet talltita
sprænt sprungit
spänning vråk eller hök, rovfågel
spänn ut vamskinne äta sig riktgt mätt
stæLa stjäla
stæLp stjälpa
stæver å dö
stenfjerun stenstrandremsa
stenskrævaL
sticketröja stickad tröja
still kreka utfodra
stintong liten flicka
stombrytarn stubbrytare
stom stubbe
stoppetäcke sovtäcke
stregLut gles, om skog
strit spruta
strykka mindre fors
stygg ful
styngen
stäLn dö
stäLn självdö (kreka)
stämmen stämm
stöppaLfött kLomrut
stöttingen timmerdoning
sud överkant på båt
sunner trasig
suran dålig andedräkt
svartlævgrana
såll spilla
såt gles
säddna så där
söreth söderut
tedöja
teg
tegas ett varsel
teven lukt
timmerkusn timmerman
tissn bröst
tjedarharsbera tibastbär
tjedarn tjäder
tjenlu lämplig
tjeka ne se vårlek
tjergaddn
tjerriken mindre harr
tjerudaln tjärdal
tjetas kittla
tjoflip gråsparv
tjuka trädsjukdom
tjurskalln
tjurut tjurskallig
tjå de lugna dig
tjäkkaL hugga ohändigt
tjäkkLa yxa för urgröpning
tjärv
tjärves
tjöjes kväljas
tjötte kött
tokes skoja
tokfolen
tokprate
tokut tokig
tomtebruse
tongspenan
triværvslöja stor sik
trudjen snöskor
träljen
träuskall dumhuvud
tvet sticka
tvill rotera
tvill ikull ramla
tviller villrådig, ombytlig person
tvillrut villrådig
tvintn spån
täle tälja
tättom
töreln visp
tör-raga torrtall
törs
utföre i vägen
utlevanes männisch gammal
uteth österut
utfött med fötterna vinklade utåt
væL gråta
vættulusa
vama magen
vankes bjuds
vara hull vara gnidig
vara unner göktree ha tur (gök uttalas med g inte j)
vara utföre vara i vägen
vebåL vedbörda
vehuse vedbod
verstinn väderspänd
veses väsnas
vestet västerut
vibrunne fiskn
villes gå vilse
villgo ersätta, betala
vitra vittra
vittj lagnen vittja näten
vorr orre
vrek ne se sätta sig, gå genom isen
vrek unna de gå undan
vreka i se äta mycket
vurte læmmen fått träningsverk
vähl gråta
väle välja
vämmarsbyxn vadmalsbyxa
värkn
vätt vässa med bryne
Å
åLdra al
åte åt, mygg etc.
åtschLæppe matrester
åtåfram fram och tillbaka, tur och retur
äck ångra
älefäLen älgspår
äLehunn älghund
ären ärende
Ö
öLa skidbindning
örstyng’n ont i örat
Användbara meningar och uttryck:
Askorjot! Försvinn!
He dä borti anörja Ur spår!
He er olikka vanlig argumentering
He gæll int Det gick inte
He gäll int Det går inte
He mått ha gulle men he gæll int. Det lyckades nästan men det gick inte.
He opp dä, ligg int denna som e schLkt Res på dig, hypokondriker.
He som hänn he hänn hänna. Det som händer händer här.
He tegas främmena Det kliar i höger handflata, det kommer främmande.
He tegas penninga Det kliar i vänster handflata, pengarna strömmar in.
He val no bLia i måran Det blir nog varmt i morgon
He vær som å tjör in han i en törtall
Ja tro he er som stregLut mella trea Jag anser att detta är en synnerligen gles skog.
Kut int denna å illjanschera Sluta busa
Men nu er du no unner göktree Köp penninglott, idag har du tur. (gök uttalas gök, inte jök)
Ne men vær he nan liktse Inte alls
Om je int schLut dummes, stopp ja i säng je Barnuppfostran
Ve skull ha hædd tjuge Understatement. Det räcker med dom bråkiga barn vi har.
Ägge borti kætta På pricken